Blogg

15 mil SS utan service i Wales, Meeke förhandlar med både Toyota och Ford, Ogier berättar varför han byter, rätt i Killingen, guldhatt för Johan och SSRC avslutar på lördag!

Även om Rally Wales GB räknas till de klassiska rallyna i hop med Monte Carlo, Svenska, Finland och Korsika så är det ändå inte fler än 60 anmälda till starten i morgon, torsdag. Framför sig har dom 23 sträckor på totalt 31,8 mil och det verkliga mandomsprovet blir på lördagen. Då väntar 15 mil och nio sträckor, dessutom utan service. Bland dom som körs då är klassiska och jobbiga ”SWEET LAMB HAFREN 1 och 2”.  Under reken som gjort under ”mixed conditions” verkar SS5/SS6, ”Slate Mountain” vilja utmana Turkiet vad gäller dålig väg. En kort publiksträcka som körs under fredagen

En trolig ”car breaker” och inget för ”rally cars”, konstaterades det i går efter att reken avslutats.

I fjol hade jag förmånen att vara i Wales dessutom under osannolikt fint väder. Minns när Sebastian Ogier kom som första bil och speakern tror det var på ”Sweet lamb” utbrast.

Damm i Wales i oktober, det ser man inte ofta!

Nu däremot ser dammet absolut inte ut att bli något problem, istället ser det ut att bli mer vanligt brittiskt väder, ganska varmt men med regn både fredag och lördag.

*

Rykteskarusellen snurrar vidare och med alla som betyder något i rallybranschen på plats i Wales snarare ökar än saktar karusellen på farten. Ett hett rykte gör gällande att Kris Meeke nu förhandlar med både Tommi Mäkinen, Toyota och Malcolm Wilson, Ford om en ratt för 2019.  Om Toyotaplanen går i lås och även Jari Huttunen ska köra Yaris till nästa år kan det betyda att både Esapekka Lappi och Jari-Mati Latvala ”is out”. 

Blir det Ford däremot så är det enklare och då fyller bara den i ”UK” omåttligt populära ”The Ulsterman” bara upp luckan efter Sebastian Ogier. Vet inte varför, men har väldigt svårt att se Meeke i en Toyota line up, mycket mer troligt att han blir Ford-åkare på gamla dar, han fyllde faktiskt 39 år i somras.

*

Med bara tre tävlingar kvar av WRC 2018 borde kalendern för 2019 så klart redan vara helt klar. Men så är inte fallet och nu är FIA WRC Commission kallad till extramöte i ärendet. Så här långt det faktiskt bara Monte Carlo. Rally Sweden och Mexiko som förväntas köras på de datum som redan presenterats, resten är oklart. Enligt insatta FIA-källor är det WRC-promotorn som fortfarande inte förhandlat färdigt med tänkta arrangörer. Dom i sin tur hävdar att man redan presenterat ett förslag till FIA, lite cirkus alltså. Enligt samma källa skulle Wales Rally GB flyttas bak och bli final 2019 medan nuvarande final,  Rally Australia får en plats tidigare på säsongen. 

*

Veckans stora snackis har utan tvekan varit Sebastien Ogiers beslut att lämna M-Sport Ford för Citroën. En snackis men ingen jätteöverraskning som har legat på lut länge, är att han troligen ville avsluta sin karriär i samma team han en gång började. För Pierre Budar och hela teamet är detta ett kvitto på att man efter några år med mer strul än framgång äntligen är på rätt väg. Samma känsla har Ogier berättar han i franska L’Equipe.

Citroén har har kommit ur en svår period och i år känner jag mer än tidigare en beslutsamhet som ger mig  känslan av att man vill komma tillbaka till den nivå man var för några år sedan.

Ogier berättar också att han tidigare haft känslan att ”Vinkel-gänget” verkat göra det mesta lite halvdant, ”mycket snack lite verkstad” enligt världsmästaren. Nu däremot med Buduar i toppen är det annorlunda.

Känns som starten på ett stort äventyr, menar Ogier. 

Han har redan testat C3 WRC med M-Sports godkännande och menar att bilen har potential. Något annat hade nog varit märkligt med tanke på att han flyttar dit, för ingen tror väl att han skulle sätta sig i en skitbil.  Med detta blir nog ingen förvånad om det verkligen blir VM-guld med ett tredje bilmärke, först Volkswagen sedan Ford och i så fall även Citroën. Men som min mer pålästa kollega Peo KjellströmTeknikens Värld menade som korrigerade mig när jag påstod att detta skulle göra fransmannen unik.

Nej Tommy, Ogier blir inte unik om han tar tre VM-guld i tre olika bilmärken. Det har Kankkunen redan gjort!

Kan då tillägga att Peo har helt rätt, Kankkunen blev världsmästare i Peugeot, Lancia och sist i Toyota 1993, totalt fyra VM-titlar. Bild från Svenska Rallyt och jag tror att jag tog den 1987 när Juha tog första guldet med Lancia.

*

Detta med resultatlistan från Rally Killingen där föråkare Patrik Fredriksson stod som totalsegrare har vållat lite frågor, bland annat var jag hittade uppgiften? Den frågan är lätt att besvara, via Ericsson Motorsports utmärkta resultatsida där jag klickade mig in på Rally Killingen. Vidare till ”Totallista” och där överst fanns då föråkare Fredrikssons namn före korrekta vinnaren, Patrik Åkerman. Ett faktum som Fredriksson tyckte var väldigt kul i synnerhet som han körde med sin VOC-940 och med färsk kartläsare, normalt sett mekaniker hos Patrik vid sin sida.

En sträcka var missad i listan och egentligen hade vi tider som gett oss andra platsen i C-VOC, berättar Patrik.

Efter att bloggen publicerats dröjde det inte länge förrän resultatlistan försvann och byttes ut mot en mer korrekt sådan. Nu vill Tävlingsledare Tina Jacobsson också förklara. 

För vidare info kan tilläggas att ingen i tävlingsledningen godkände de listor som felaktigt hamnat på nätet.

*

Mycket talar för att Norge får en Brittisk Mästare i helgen i samband med Wales Rally GB, då Steve Røkland leder med god marginal, 19 poäng före hemmaföraren James Willams. Självförtroendet är också på topp genom att vara ende förare med seger både på grus och asfalt i mästerskapet. Senast var det asfalt i Ulster RallyNordirland och då blev det vinst dessutom med ny co-driver, Dai Roberts. Ett nytillskott som Steve hyllar.

Dai är otroligt duktig, massor av erfarenhet, kunskap och känner dessutom massor av människor, berättar Steve.

Ett litet problem är att Steve och Dai haft dåligt med test efter kraschen i Rally Hedeland, förhoppningsvis är dock deras nyriktade R2 Peugeot fit for fight.  För Brittiska Mästerskapet gäller Wales som två deltävlingar, torsdag och fredag är en och så de två avslutande dagarna, tävling två. Med lite fly för  Steves del kan mästerskapet avgöras redan på första etappen, dock inget som som han tänker på.

Inte alls, ska bara köra förnuftigt och alla mig borta från problem, menar Steve.

Klart jag ska försöka vinna och lyckas jag göra så redan på första etappen ska vi ”sette opp et forrykende tempo de to siste dagene”!

*

 Tvåfaldige världsmästaren Johan Kristoffersson fick ett värdigt mottagande när han i går landade på Gardemoens flygplats. Här möttes den något trötte rallycross-föraren av glittrande tröjor och guldhattar.

Det här är ju sånt man bara ser på tv, absolut inget jag förväntade mig, berättade en förvånad  Johan om välkomstkommittén.

Efter mottagande väntade träff med sonen Colin och sedan mer PR-jobb. Med lite distans till segern i USA analyserar Johan.

– Jag hade inte tänkt på det som två VM-titlar faktiskt. I mitt huvud har det hela tiden handlat om att försvara den titel jag vann förra året. Det var först när jag läste om det nu efteråt som jag insåg att, ja just det, det är två titlar. 

Två tävlingar återstår, närmast väntar Estering i Buxtehude innan det är final i Sydafrika. Lätt att tro att Johan tar dessa med en liten klackspark men så är det inte, med Tysklands-tävlingen har han en gås oplockad.

 Jag har aldrig vunnit där och inte ens stått på pallen. Förra året var jag inte riktigt fokuserad när jag kom dit, efter att ha säkrat titeln i Riga, men i år ska jag se till att vara bättre förberedd.

Därmed är varning utfärdad, kan bli tionde segern i rad för Johan…

*

Det blev 76 förare som kände sig kallade när SSRC inbjuder till avslutning på lördag den 6 oktober med ”SSRC-Finalen”. Utan att analysera anmälningslistan i detalj vågar jag ändå säga att alla toppåkare i respektive klasser är anmälda. De som så att säga förtjänat sin start finalen är 64 stycken och så tillkommer 12 ”Lucky Loosers”.  Bland dom ”lyckliga förlorarna”  finns Joachim Grahn som säkerligen vill utmana SSRC-vinnaren Robin Adolfsson och den med flest segrar under året, Stoffe Nilsson.  Kul är även att Johan ”Kalle” Green blir kartläsare för en gångs skull och detta i Johannes Haraldssons nyinköpta men också lite strulande Toyota Corolla.

Två sträckor som körs två gånger bjuder arrangerande Eslövs MK på och första start är klockan 11.00 från danspalatset Granbacken i Löberöd.  Sträckorna däremot lär köras drygt två mil norr om Eslöv.